Även
om det är svårare att säga något om hur de gruppinriktade
behoven förhåller sig hierarkiskt till varandra än vad gäller de
själviska, överlevnadsinriktade går det ändå att säga
något.
En
möjlig bedömningsgrund är att de gruppinriktade behov som behöver
konkurrera med, och övervinna, själviska behov behöver vara
starkare än de som inte utsätts för denna konkurrens.
Till
exempel behöver behov av att självdestruera konkurrera med starka
behov av att överleva medan behov av att känna sig stolt snarare
drar åt samma håll som individuellt överlevnadsinriktade behov av
självhävdelse/social status. Resonemanget innebär att
styrkeordningen, från starkast till svagast, borde kunna se ut
ungefär så här;
3.
Straffa
Detta
får dock ses som en grov skiss. Vissa funktioner är dessutom
antagligen väldigt automatiserade och sker närmast reflexmässigt
varför de inte behöver vara så starka men ändå förekommer i
stor utsträckning. Det gäller till exempel behoven av att härma
(en beståndsdel i att följa gruppnormer) och att utröna huruvida
någon tillhör samma grupp eller inte (göra skillnad mellan ”vi”
och ”de”).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar