Beslut

Beslut kan ofta utgöras av medvetna val. Men det gäller att komma ihåg att medvetna val senare kan glömmas bort och bli omedvetna. Resultatet av beslutet kan dock finnas kvar, till exempel i form av vanor man inte längre vet ursprunget till.

Även omedvetna val kan dock förekomma. Ett exempel på ett sådant omedvetet val är när någon börjar springa och först efteråt inser att den känt doft av brandrök och alltså omedvetet fattat ett beslut om att fly.

Beslut ur ett systemteoretiskt perspektiv

För att du som läsare bättre ska förstå vad jag här menar med beslut ska jag till att börja med göra en liten utvikning i form av en systemteoretisk betraktelse: Ett system som är skapat för att uppnå ett mål måste innehålla någon slags startfunktion som bestämmer att det är dags att börja eftersträva målet.

Ett klassiskt exempel på ett enkelt system är en termostat som känner av temperaturen och aktiverar eller av-aktiverar en värmekälla för att nå målet att hålla en bestämd temperatur. Ett mer komplext och flexibelt system, som en människa eller en organisation, kan till skillnad från ett sådant enkelt system sträva mot många typer av mål.

Men oavsett om det handlar om ett enkelt eller komplext system behövs någon slags startfunktion som startar målsträvan. Hos ett mer komplext system behöver dessutom startfunktionen bestämma vilket eller vilka mål som ska eftersträvas i en given situation (och ibland också hur målsträvan ska ske). Beslut ses här som ekvivalent med denna startfunktion.

Beslut reducerar osäkerhet

Beslut gör att vi slipper känna osäkerhet och vara tvehågsna i vår målsträvan. Vi kan rikta alla våra resurser mot ett mål utan att behöva distraheras av konkurrerande mål. Med konkurrerande mål blir det lite som att gasa och bromsa samtidigt. När vi har bestämt oss slipper vi det och kan använda all kraft i en riktning.

För att kunna bestämma oss för ett mål måste vi alltså ofta ge upp andra konkurrerande mål. Beslut handlar delvis om en uppoffring; men en uppoffring som gör att vi ökar chansen att nå det mål vi offrar oss för.

I praktiken handlar det dock antagligen sällan om enbart ett mål utan snarare om flera mål som förhåller sig till varandra. Ett beslut kan till exempel handla om målen att öka intäkter och det sociala anseendet samtidigt som man beaktar målet att, av internaliserade etiska skäl, undvika att skada andra.

Trots att det alltså inte handlar om enbart ett mål så är ändå syftet med ett beslut att i möjligast mån slippa konkurrerande mål. Ju färre mål och ju mer samstämmiga målen, och sätten att nå dem, är desto mer kan resurserna riktas åt samma håll. Vi blir därigenom mer kraftfulla.

Om något uppstår som gör att vi börjar tvivla på beslutet så uppstår dock osäkerhet igen. Sådan osäkerhet gör att vi förlorar den kraft som beslutet gav varför ett nytt beslut kan behöva fattas.

När ett beslut fattas skapas, eller omvandlas, en föreställningsvärld...