Associationsförmåga

En aspekt av fenomenen är att de automatiskt associeras till andra fenomen. Sådan associering är en grundläggande funktion vid inlärning. Ett exempel på det är hur nya stimuli kopplas ihop med redan inlärda (ibland starkt biologiskt primade) stimuli vid klassisk betingning.

Association vid olika form av inlärning verkar utgöra grunden för en generell förmåga hos människan att associera vilket fenomen som helst till andra fenomen och att hjärnan därigenom fungerar som ett associativt nätverk.

Priming som exempel på associationsförmåga

Ett exempel på denna associationsförmåga kan vi se hos något som kallas priming. Priming innebär att förekomsten av fenomen ökar chansen att besläktade fenomen ska aktualiseras i tänkandet.

Om en person till exempel får memorera en lista ord där flera av orden har någon slags närhet till ”ros” så ökar chansen att denna kommer att tänka på rosor, och tro att ordet ”ros” fanns med i listan trots att det inte gjorde det. Några exempel på ord som kan associeras till ”ros” är ”röd”, ”taggar”, ”kärlek” och ”blomma”.

De associativa kopplingarna är en del av fenomenet

Eftersom fenomen är kopplade till en massa andra fenomen genom det associativa nätverket kommer ett fenomen att i viss mån förändras när ett annat, till detta kopplat, fenomen förändras. Fenomenet påverkas kontinuerligt av det associativa nätverk det befinner sig i och därigenom är dess associativa nätverk en del av fenomenet.