Att
känna sig stolt kan vid första anblicken verka själviskt eftersom
det gynnar individen. Men funktionen är egentligen främst osjälvisk
genom att den är kopplad till att behovet av att känna sig stolt
aktiveras av att man gör något som uppskattas av gruppen.
Som
många andra känslor fyller stolthet delvis en kommunikativ
funktion. Den signalerar till andra att man gjort något som
är värdefullt för gruppen. En sådan signal är till exempel
vinnargesten med båda armarna uppsträckta i luften; något som både
apor och blinda människor gör spontant (gesten är alltså nedärvd,
och inte inlärd).
Stolthet
skapar också välmående hos individen och fungerar på så sätt
som en belöning och inre kommunikation om att man gjort något
bra. Den ökar också överlevnadschansen genom att
nedbrytande stress motverkas.
Även
om en sådan ökning av överlevnadschansen gynnar individen är det
inte främst för individens skull funktionen evolutionärt
utvecklats. Syftet är snarare att de individer som bidrar mest till
gruppen ska överleva för att kunna fortsätta bidra; för att
gruppen tjänar på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar