Behov inriktade på välmående

Våra motivationssystem består delvis av neurologiska och kemiska belönings- och bestraffningssystem. Det gör att vi ibland kan ha upplevelser av obehag eller välbehag som kommer från dessa system trots att vi inte närmar oss eller uppfyller det evolutionära mål som ett behov syftar till.

Vi kan till exempel fantisera om något lustfyllt och få liknande upplevelser som om vi faktiskt upplevde det i verkligheten. Ett annat exempel är om vi tar en drog som härmar kemin i belöningssystemet.

Vi kan alltså ibland eftersträva njutning för njutningens skull trots att det inte uppfyller några evolutionära behov. Evolutionen är dock bara intresserad av att du överlever och lyckas fortplanta dig, eller hjälpa andra med gemensamma gener göra detta.

Den har inget intresse av att du njuter och mår bra. Möjligheten till njutning för njutnings skull är en bieffekt av hur vi skapats av evolutionen, men fyller inget evolutionärt syfte. Men eftersom vi har möjligheten att njuta för njutningens skull får det trots det anses vara en egen typ av själviska behov.

Om vi skulle försöka ordna behov inriktade på välmående utifrån hur starka de är, på motsvarande sätt som Maslows behovshierarki, kan vi anta att behov som kommer från användande av starkt beroendeframkallande droger tillhör de starkare medan till exempel behov som handlar om fantasier och dagdrömmar tillhör de svagare. Mat (som njutningsmedel), film, spel och liknande hamnar antagligen någonstans däremellan.