Behov inriktade på välmående

Våra motivationssystem består delvis av neurologiska och kemiska belönings- och bestraffningssystem. Det gör att vi ibland kan ha upplevelser av obehag eller välbehag som kommer från dessa system trots att vi inte närmar oss eller uppfyller det evolutionära mål som ett behov syftar till.

Vi kan till exempel fantisera om något lustfyllt och få liknande upplevelser som om vi faktiskt upplevde det i verkligheten. Ett annat exempel är om vi tar en drog som härmar kemin i belöningssystemet.

Vi kan alltså ibland eftersträva njutning för njutningens skull trots att det inte uppfyller några evolutionära behov. Evolutionen är dock bara intresserad av att du överlever och lyckas fortplanta dig, eller hjälpa andra med gemensamma gener göra detta.

Den har inget intresse av att du njuter och mår bra. Möjligheten till njutning för njutnings skull är en bieffekt av hur vi skapats av evolutionen, men fyller inget evolutionärt syfte. Men eftersom vi har möjligheten att njuta för njutningens skull får det trots det anses vara en egen typ av själviska behov.

Om vi skulle försöka ordna behov inriktade på välmående utifrån hur starka de är, på motsvarande sätt som Maslows behovshierarki, kan vi anta att behov som kommer från användande av starkt beroendeframkallande droger tillhör de starkare medan till exempel behov som handlar om fantasier och dagdrömmar tillhör de svagare. Mat (som njutningsmedel), film, spel och liknande hamnar antagligen någonstans däremellan.

Behov inriktade på egen överlevnad

Behov inriktade på egen överlevnad är den grundläggande typen av själviska behov. Eftersom evolutionen drivs av genkopiering handlar alla evolutionära mål som inte är direkt inriktade på detta om att individen ska överleva tillräckligt länge för att trygga fortplantningen.

Det gör att alla själviska mål som inte akut handlar om överlevnad får betraktas som delmål som ökar chansen att överleva. Det gäller till exempel målet att utforska och lära känna terrängen. En sådan aktivitet kan ge information om mat, flyktvägar och möjliga boplatser; vilket i sin tur ökar chansen till överlevnad.

Många sådana delmål, som till exempel målet att utforska, går att förstå som att de skyddar eller ökar handlingsfriheten. Att ha handlingsfrihet är ofta en viktig förutsättning för att lyckas överleva.

De själviska behoven inriktade på egen överlevnad kan skissartat ordnas utifrån att vissa behov är viktigare, och därför starkare, än andra i form av en modifierad version av Maslows behovshierarki.

Osjälviska behov

Eftersom evolutionen drivs av fortplantning finns behov som inte är inriktade på individens överlevnad och på så sätt är osjälviska. Det mest grundläggande exemplet är behovet av att fortplanta sig. Hos människan förekommer det bland annat som behovet av sex, vilket alltså bör betraktas som ett osjälviskt behov.

Sex ger visserligen njutning och därför skulle man kunna hävda att det är ett själviskt behov. Men det är inte vad som menas med själviskt i det här sammanhanget. Anledningen till att betrakta det som osjälviskt är att det evolutionära målet med sexdriften är att skapa nya människor och föra generna vidare. Målet gynnar alltså inte den sexbehövande individen utan gynnar snarare dennes gener.

Visserligen kan människan skaffa barn för att de ska trygga ålderdomen genom att ta hand om föräldern. Men det är inte den evolutionära kraft som ligger bakom sexlusten. Motivationen att skaffa barn som ”pensionsförsäkring” möjliggörs genom människans tankeförmåga och bidrar inte till lustupplevelsen. Alla de olika former av djur som är våra förfäder, hos vilka sexdriften bidrog till fortplantning, hade ingen motivation inriktad på att barnen skulle trygga deras ålderdom.

Andra exempel på osjälviska behov är behov av att hjälpa och vårda andra, att offra sig för gruppen och att straffa de som avviker från gruppnormen. De osjälviska behoven kan grovt indelas i behov inriktade på behov inriktade på fortplantning och behov inriktade på gruppens överlevnad.

Själviska behov

Evolutionen drivs av fortplantning. Därför finns bland annat osjälviska behov av att skydda avkomman. Men trots att fortplantning är grunden för evolutionen är själviska behov inriktade på individens egen överlevnad också väldigt starka.

Chans till fortplantning

Anledningen till det är att överlevnad är en förutsättning för att lyckas fortplanta sig. Djur och växter måste leva tillräckligt länge för att hinna sprida sina gener. Om organismen hittat en bra nisch kan det dessutom vara evolutionärt gynnsamt att fortsätta att leva och exploatera nischens möjligheter för att fortplanta sig upprepade gånger.

Möjlighet att värna avkomman

Hos djur som människan, där avkomman är sårbar och i behov av skydd under uppväxten, måste föräldern dessutom leva tillräckligt länge för att säkra barnets överlevnad. Till det kan läggas att ett komplext djur som människan kan behöva tid att lära sig mycket innan det är kapabelt att ta hand om sin egen och avkommans överlevnad.

Av dessa och kanske ytterligare anledningar finns starka överlevnadsbehov. Behovet att överleva handlar helt om individen själv och är på så sätt själviskt. Detta överlevnadsbehov kommer till uttryck i olika delbehov som kan beskrivas genom en modifierad version av Maslows behovshierarki.

Det finns hos människan och en del andra djur också själviska behov inriktade på välmående oavsett om det gagnar överlevnaden eller inte. Ett exempel på det är när människor tar droger som får dem att må bra men som riskerar deras hälsa och överlevnad.

Evolutionärt sett fyller sådan målsträvan inriktad på välmående ingen funktion utan är en bieffekt av hur motivationssystemen är evolutionärt konstruerade. Den grundas på att det ibland är möjligt att få njutningseffekten av de interna belöningssystemen utan att uppnå de mål som är evolutionärt viktiga. Det kan till exempel ske genom droger som härmar belöningssystemets neurokemikalier.