Behov av att följa gruppnormer

Att följa gruppnormer, samarbeta och vara konformistisk är en grundläggande gruppfunktion. Nära kopplat till detta är ett, ibland närmast reflexmässigt, behov av att härma andra gruppmedlemmar, och särskilt de med högre social status. Behovet gynnar bland annat gruppintelligens.

Behov av att vara lojal med gruppen

Behovet att vara lojal med gruppen är ett osjälviskt behov inriktat på gruppens överlevnad. Lojaliteten handlar om att vara skötsam, att bidra och inte åka snålskjuts på gruppen. Detta behov har kopplingar till känslan skuld, vilken i sin tur är besläktad med skam. Skuld, och eventuellt även skam, aktiveras om individen bryter lojaliteten. Det evolutionära syftet med behovet är att individen ska ha en inre motivation att verka för gruppens bästa.

Behov av självdestruktion

Behovet att självdestruera är ett osjälviskt behov inriktat på gruppens överlevnad. Detta behov är nära kopplat till skam och aktiveras när individen har misslyckats, upplever sig inte vara tillräcklig (till exempel inte kunna prestera tillräckligt bra) eller straffas av andra gruppmedlemmar.

Syftet med behovet är att gruppen ska stärkas genom att ett svagt element försvinner. Det skiljer sig från att offra sig, eller riskera livet, i en akut situation (vilket kan förekomma vid all form av osjälvisk motivation) just genom att ingen direkt, akut, vinst föreligger för gruppen. Självdestruktionen avlastar bara gruppen från den fortlöpande bördan av en svag medlem.

Självdestruktionen kan komma till uttryck genom direkt självmord men vanligare är ett långsamt förtvinande präglat av stress som bryter ner kroppen, passivitet och avsaknad av livslust.

Hierarki av gruppinriktade behov

Även om det är svårare att säga något om hur de gruppinriktade behoven förhåller sig hierarkiskt till varandra än vad gäller de själviska, överlevnadsinriktade går det ändå att säga något.

En möjlig bedömningsgrund är att de gruppinriktade behov som behöver konkurrera med, och övervinna, själviska behov behöver vara starkare än de som inte utsätts för denna konkurrens.

Till exempel behöver behov av att självdestruera konkurrera med starka behov av att överleva medan behov av att känna sig stolt snarare drar åt samma håll som individuellt överlevnadsinriktade behov av självhävdelse/social status. Resonemanget innebär att styrkeordningen, från starkast till svagast, borde kunna se ut ungefär så här;

1. Självdestruera

2. Vara lojal med gruppen

3. Straffa

4. Följa gruppnormer

5. Idolisera och belöna

6. Göra skillnad mellan ”vi” och ”de”

7. Känna sig stolt

Detta får dock ses som en grov skiss. Vissa funktioner är dessutom antagligen väldigt automatiserade och sker närmast reflexmässigt varför de inte behöver vara så starka men ändå förekommer i stor utsträckning. Det gäller till exempel behoven av att härma (en beståndsdel i att följa gruppnormer) och att utröna huruvida någon tillhör samma grupp eller inte (göra skillnad mellan ”vi” och ”de”).

Behov av att omvårda

De behov som är inriktade på att omvårda märks tydligast när det handlar om att skydda och hjälpa sitt eget barn. Det är också det som är det evolutionärt viktigaste målet med behovet.

Eftersom människans barn är så sårbara under så lång tid behöver de mycket omvårdnad. Och beroende på att evolutionen drivs av fortplantning, och att generna därför behöver föras vidare, måste avkommans överlevnad säkras.

Det är därför rimligt att anta att evolutionen skapat stark motivation att ta hand om avkomman. Men drivkraften verkar kunna ”spilla över” och aktiveras även av andra som kan behöva hjälp och skydd. Den kan riktas både mot djur och människor.

Behovet väcks antagligen lättare om den hjälpbehövande är barnlikt ”söt” med barn-lika drag, till exempel i form av stora ögon, ”pipig” röst och liknande. Barn-lika drag är förövrigt ungefär de samma hos många djur där avkomman behöver omvårdnad.

Det är också rimligt att anta att större hjälpbehov lättare utlöser behovet att ta hand om den hjälpbehövande. Det innebär, i grova drag, att ju lägre ner den hjälpbehövande befinner sig i behovshierarkin (en modifierad variant av Maslows dito) desto större chans att vårt behov att hjälpa aktiveras.

Det är med andra ord större chans att vi vill hjälpa någon som har akut ont (fysiologiskt behov av inre reglering) än någon som inte får den aktning den anser den förtjänar (självhävdelsebehov).

Slutligen påverkar antagligen också genetisk närhet så att behovet att omvårda lättare aktiveras ju fler gener den omvårdnadsbehövande har gemensamt med den omvårdande. Omvårdnadsbehovet aktiveras alltså antagligen lättare ju närmare släkt man är.

Logiken i behovshierarkin

Maslovs beskrivning av en behovshierarki är rimlig så länge vi avgränsar den till att gälla själviska behov (av överlevnadsinriktad typ). Rimligheten ligger i att de olika nivåerna i behovstrappan ganska väl avspeglar viktighetsgrad för överlevnad. Och som själviskt behov bör överlevnad ur evolutionärt perspektiv vara det som är viktigast; det som allt centreras kring.

Anledningen till att överlevnad bör vara den evolutionära grunden för själviska behov är att överlevnad är förutsättningen för att överhuvudtaget kunna agera och att andra behov därigenom ska kunna bli aktuella. Överlevnad måste alltså, ur ett evolutionärt själviskt perspektiv, ha högst prioritet.

1. Fysiologiska behov

Om vi betraktar behovshierarkin ur överlevnadsperspektivet kan vi konstatera att de mest basala behoven, de fysiologiska, typiskt handlar om sådant som ligger nära den direkta överlevnaden. Till exempel är smärta en signal om att kroppen skadats och att individen alltså akut riskerar att dö.

2. Trygghet/säkerhet

Nästa steg på behovstrappan, behoven av trygghet och säkerhet, ligger vanligen lite längre ifrån den akuta överlevnaden men är ändå viktiga. Om vi till exempel inte har någon säker boplats är risken kanske stor att vi blir uppätna av rovdjur när vi ligger och sover.

3. Kärlek/gemenskap

Behov av kärlek (att vara älskad) och gemenskap kan kan också formuleras som behov av att vara accepterad av gruppen. Att tillhöra en grupp ökar våra överlevnadschanser mycket. En grupp ger bättre försvar och större chans att få tag på föda genom att chansen ökar att åtminstone någon i gruppen hittar mat och kan dela med sig.

4. Självhävdelse/social status

När vi väl tillhör en grupp ökar våra överlevnadschanser ytterligare om vi har högre status eftersom de med högre status ofta får mer tillgång till gruppens resurser. Men självhävdelse och statussträvan kräver att individen först är accepterad som en medlem i gruppen. Därför är behov av kärlek/gemenskap mer basala.

5. Självförverkligande

Slutligen är behov av självförverkligande vanligen de som är minst viktiga. Att utveckla olika färdigheter som man har talang för kan absolut öka en överlevnadschanser men det är rimligen inte lika akut viktigt som de mer basala behoven. Till exempel upplevs ett fall i social status vanligen mer akut psykiskt smärtsamt (vilket nog ganska väl avspeglar vikten för överlevnad) än att hindras i någon självutvecklande aktivitet.

Sammantaget påkallar denna logik, som nästan helt finns redan inneboende i den av Maslow beskrivna behovshierarkin, en viss modifiering av behovshierarkin i syfte att renodla denna till att enbart gälla just själviska överlevnadsinriktade behov.

Hierarki av själviska överlevnads-behov

Modifierad version av Maslows behovshierarki

Den, av Maslow, beskrivna behovshierarkin är värdefull i det att den målar upp en rimlig skissartad bild av vilka behov som är viktigare än andra. Att veta något om den relativa styrkan hos olika behov är användbart när vi försöker förstå människans psyke.

Precisionen hos behovshierarkin verkar dock kunna bli större om vi avgränsar den till att enbart gälla själviska överlevnadsinriktade behov (den gäller alltså inte behov inriktade på välmående och njutning). Utöver det finns ytterligare några modifikationer som kan öka tydlighet och användbarhet. Dessa modifikationer framgår av beskrivningen nedan.

1. Inre reglering

Maslows ”fysiologiska behov” har här ersatts med ”inre reglering”. Detta för att kunna inrymma även andra starka regleringsbehov, som kognitiva behov av att kunna lita på sin bedömning av verkligheten och behov av att kapitulera.

En annan modifikation är att sexbehovet inte räknas hit då det är ett osjälviskt behov och det inte handlar om en inre reglering så mycket som att åstadkomma en förändring i det yttre (att skapa ett barn). Behov av mat, vatten, luft, vila och liknande hör dock fortfarande hit.

2. Säkerhet

Hit räknas behov av att undkomma faror (till exempel rovdjur) och att slippa kroppsskada (som till exempel kan orsakas av höga höjder, parasiter eller gifter).

3. Vara älskad/accepterad (tillhöra grupp)

Behov av att vara älskad, omtyckt eller accepterad av en grupp och därigenom tillhöra gruppen.

4. Självhävdelse/social status

Behov av att ha hög social status och att slippa sjunka i status.

5. Trygghet

”Trygghet” har, som synes, brutits ur den andra nivån i Maslows modell och fått en egen plats. Den syftar på behov av att samla värdefulla resurser (till exempel mat och territorium) och att förbättra boplatsen (till exempel hålla rent för att slippa parasiter).

Jag bedömer dessa behov som mindre viktiga än behov av att tillhöra gruppen och antagligen också mindre viktiga än behov av självhävdelse/social status. Det beror i så fall på att social status och att vara accepterad av gruppen ofta ger mer trygghet än materiella tillgångar.

6. Självutveckling (kunskap och kompetens)

Snarare än Maslows ”självförverkligande” föreslår jag att vi till de minst viktiga själviska behoven räknar sådana som har med utvecklande av kunskap och kompetens att göra. Det innebär antagligen ungefär detsamma som det Maslow menade med sitt begrepp men det pekar tydligare på den evolutionära grunden och kopplingen till ökad möjlighet till överlevnad.

Akuta behov

För att ytterligare öka precisionen i behovshierarki-modellen behöver den även kompletteras med en beskrivning av skillnader som beror på hur akut ett behov är. Till exempel är en begynnande törst inte ett akut behov medan törst som beror på långt gången uttorkning är det.